Ett växthus bara så där

Bilden här ovan är kass. Inget tvivel om den saken. Men bakom den finns en annan historia.

Jag jobbade halvdag idag och när jag kom hem tänkte jag testa att fotografera ett poetnarcisskott med min nya jobbmobil. Så där stod jag och grejade när en granne några hus bort passerade. Jag rätade på mig för att hälsa – vi hälsar men har inte pratat med varandra – och han stannade och frågade rakt på om jag skulle vara intresserad av att ta emot deras växthus. De hade varken tid eller intresse och de ville slippa besväret att plocka ner det, så om jag såg till att ta bort det var det mitt.
– Jag är absolut intresserad, utan att ha en aning om hur ert växthus ser ut, svarade jag något överrumplad.
Han sa till mig att gå bort och titta och jag gjorde det medan han fortsatte iväg med barnvagnen.
Lite skeptisk var jag när jag gick över till deras hus. För mitt inre såg jag framför mig en gammal och sliten historia i plast. Men på baksidan av deras hus fann jag ett hyggligt stort, kanske tio–tolv kvadratmeter, växthus med glas och aluminiumstomme. En rymlig sak i gott skick. Jag behövde ingen betänketid. När jag en stund senare såg honom stegade jag dit och förklarade att jag tar det.
Eftersom jag ska iväg över påsk kom vi överens om att jag forslar bort det veckan efter påsk. Detta är inte mitt drömväxthus, men det är rejält och bra. Ett bra provisorium.
Jag är omtumlad.

En reaktion på ”Ett växthus bara så där”

Kommentarer inaktiverade.