Spadens år II

Egentligen borde jag renovera hus men genom att slipa och sedan spackla lite på morgnarna kunde jag ju sedan inte göra annat än att vänta på att spacklet skulle torka. Få saker är bättre iväntanpyssel än att gräva. Så jag grävde.

Häckdike

 

Häckdiket mot grannen i norr stod ofärdigt efter att plantskolan sköt upp leveransen av avenboksplantor i höstas. Så jag grävde färdigt det igår. Mot grannen ska jag sätta råspont för att hålla ute gräset de medan plantorna etablerar sig. I botten ska jag lägga två pem-slangar för att slippa gräva igen om fibern ska in till huset den vägen och om jag får för mig att pumpa ut vatten till vägen.

När jag satte häcken mot vägen anlade jag samtidigt en rabatt med tydlig gräns mot gräsmattan. Här har jag liknande planer, men de är inte alls lika färdiga. En idé är att bygga upp en kulle mellan delen närmast huset, där växthuset en dag ska stå, och delen mot vägen där dammen ska ligga. Men det är långt dit och och häcken måste på plats. Jag får forcera tänkandet.

Rönnspirea

Rönnspirean som jag lät leva i fjol har stört mig. Jag tycker inte om den och till slut räckte inte idén om att spara den för att den är en del av husets historia.

Uppgrävd rönnspirea

Precis som med den första var det en kamp att få upp den. När det var klart såg platsen ut som ett bombnedslag. Bokstavligt talat, alltså. Ett ögonblick lekte jag med tanken att erbjuda folk rötterna, men insåg att om någon skulle tacka ja skulle jag få dåligt samvete.