Hinkvis med mullbärsträd

mullbär

Det där lövhärjet på bilden är inte sly.

Det är mullbärsträd.

I korthet är det så att två vänner i södra Skåne har ett svart mullbärsträd på sin tomt. Det är så stort och gammalt att elever på Alnarp varje år åker ut dit och tittar på det. Under det finns det mängder av skott och i fjol fick jag en hel massa av dem med mig hem. Vännerna hade sparat dem speciellt för mig. Jag var väldigt tacksam men också tveksam. De fick knappt med sig några rötter och de flyttades från den gynnsammaste klimatzonen till en lite bistrare. I våras dröjde det så länge att jag hann bli säker på att de var döda innan de visade sig. För all del var de flesta döda, men tre plantor överlevde en brutal flytt och en värmländsk vinter.

De får bo kvar i sina hinkar tills sensommaren innan jag planterar om dem. Kanske dröjer det ännu något år innan jag låter dem flytta ner i backen.

Veckans läsning

I veckans läsning fångade en rörodling min fantasi. Jag läste också på lite om dammar, men på tyska som är ett språk jag egentligen inte läser.

• Sara Bäcksmo på Skillnadens trädgård har gjort videopremiär med ett inslag om stuka. Det får mig att fundera på om jag skulle kunna använda en odlingslåda på ett liknande sätt eftersom min jordkällare, som ligger under huset, är alltför varm i början av hösten.

• När jag besökte kamrater i Skåne pratade vi dammar och jag fick tips om ett tyskt dammföretag – Naturagart – som använder någonting som liknar konstgräsmattor som armering i gjutna dammar. Detta kräver mer läsning.

• Vi pratade också om Peter Korn som vi känner till sedan gammalt. Därför en länk till hans sajt.

• Vinay Magadi i Bangalore visar sin rörodling. På en kvadratfots yta hade han fått upp till 22 grönsaker. Detta vill jag testa.

Bloggaren Sally Nex skriver fint och intressant om mullbärsträd och ett kungligt misstag.