Rabatten på plats

Rabatt

Nu är den redo att fyllas, rabatten med de döda cypresserna. Igår köpte jag en bergsbambu ’Dino’ och en perukbuske. Jag hade tänkt mig en ’Jumbo’ men när jag stod där i affären och såg att de hade detta bambumonster kunde jag inte låta bli. Och perukbusken ska bli en kontrast mot bambun, är det tänkt.

Stenarna slängde jag ut som trampstenar och en sorts genväg. Jag gillar genvägar, och jag vill ju inte trampa upp en stig där.

Så är stommen på plats: Klematis, bergsbambu, magnolia och perukbuske. Nu blir det perenner. De blir min ekonomiska ruin.

Måste gå nära

magnolia stellata

Blomsterprakten i min trädgård är ännu … begränsad. Bara när jag går riktigt nära tar blommorna över.

magnolia stellata

För på några stegs avstånd ser det ut så här. Ännu så länge.

Nu är den här stjärnmagnolian ett brott mot regeln att inte spontanköpa växter. Bakom den gräver jag just nu fram den rabatt som ska skilja köksträdgården från resten och i den finns ingen magnolia. Ännu.

Jag får se, helt enkelt.

Varde fröljus

sabord

Armaturen kommer från jobbet där alla byttes i ett svep, oavsett om de fungerade eller inte. Och eftersom nästan alla fungerade försåg jag mig med en. Nu har den kommit upp vid söderfönstret (som är solskymt halva dagen) i köket. En rottränare med 28 fack sådde jag chilifrö i. Knoghall, så klart, och Habanero, Naga jolokia och en namnlös sort från Ecuador. Ingen utom Knoghall är garanterat sortäkta. Jag vet inte ens varför jag envisas – men jag fick ju dem.

Dessutom sådde jag magnoliafröna som har legat i kylen sedan i höstas. Och frö från vingnöt och tulpanträd. Och tersonkärnor från Linnés Hammarby (läs här om trädet jag plockade dem på). Och även detta är väl lite fåfängt, men nu provar jag, i alla fall.

Såjordsskopa – bara för att

såjordsskopa

Härom dagen köpte jag en såjordsskopa på kooperationen för 35 kronor, och när jag tittade närmare på den kom jag att tänka på en tom konservburk. Det hade väl något med formen på metallen att göra. Hur som helst, idag hade jag tid och ork över för att testa.
Resultatet ser du här ovan.
I morgon ska jag så magnoliafröerna.

Ps Skaftet är gjort av en trumpinne som jag hittade på Hultsfred 1991 och som har legat och drällt sedan dess.

Fröande magnolia

20131017-142559.jpg
Grannen hojtade på mig i går: ”Vill du odla magnolior!” Jag förstod inte vad hon menade och hon pekade på deras tjusiga träd. Det var fullt av fröställningar och hon tyckte att jag skulle förse mig.
Det gjorde jag.
Nu har jag läst att fröerna ska stratifieras i kylskåpet några månader innan jag sår dem inomhus i rumstemperatur.
Självklart måste jag testa detta.
Särskilt roligt är att moderträdet köpte grannarna för många år sedan av magnoliaexperten Anders Blomqvist på Hammarö. Han ska också ha gett grannen råd om fröförökning, men dem minns hon inte.