Det stora rycket – inlägget som dröjde

[Det här inlägget har legat halvskrivet som utkast länge nu. Det är helt enkelt vår och då är det inte lätt att hinna blogga.]

Fortsätt läsa Det stora rycket – inlägget som dröjde

Häck med hinder

Avenbokshäcken utmed trädgårdens norrsida är på plats. Ett stort aber är att längst ut mot vägen finns två stora stubbar. De ser murkna ut men inuti är de fortfarande stenhårda. Jag kan helt enkelt inte plantera häck där. Ännu vet jag inte hur jag ska göra.

Det som började som ett enkelt häckdike formligen exploderade i arbete. Under häcken finns nu ett dräneringsrör som fångar upp det ytvatten som kommer från grannens tomt.

Det leds ner i en tunna där jag har ställt en dränkbar pump som forslar bort vattnet. Konstruktionen har redan gjort marken framför huset betydligt torrare, men det är så klart inte den perfekta lösningen.

Förhoppningen är att jag ska kunna ansluta tunnan till det kommunala dagvattensystemet. Förhoppningen är så klart att kunna dränera framför huset också. Men, förhoppningar, som sagt.

Död häck – levande häck

avenbokshäck

Över hälften av de barrotade avenboksplantorna som jag köpte var döda eller nästan döda. När jag hade gett dem de två veckor som Åstorps gård bad mig om var säsongen för barrotade plantor över och jag ska få nya i höst. Ledsen eftersom sommaren skulle firas med en arbetskrävande och mer gluggig än tät häck råkade jag gå inom en handelsträdgård som reade ut avenboksplantor i kruka för halva priset. Och jag slog till på 30 stycken.

Det är en chansning, för det är högsommar trots att det är början av juni. Men efter allt slit i våras vill jag ha en häck och nu har jag det. Måtte den överleva.

De 39 avenboksplantorna som jag ska få i höst kommer väl till pass när jag fortsätter häcken längs norrsidan av trädgården.

Med plantorna i jorden är det lilla och enkla arbetet avklarat. Nu börjar det stora och svåra arbetet: att fylla den gigantiska rabatt som häckprojektet förde med sig.

Men inte idag.

Häcken på plats – och kanske död

avenbokshäck

I fredags hämtade jag häckplantorna och direkt planterade jag dem där de skulle vara. Jag var trött och lätt snurrig av värmen och jag intalade mig att de outslagna plantorna bara var lite sena. När jag började undersöka dem närmare idag kunde jag konstatera att just de outslagna plantorna nog är döda, eller i alla fall rejält nedvissnade. Det känns ledsamt. I morgon får jag ta ett samtal med Åstorps Gård och höra vad de tror.