De kallar det ”bog garden”

Kabbeleka – Caltha palustris

Under mina funderingar kring hur jag ska göra med blåthålan framför huset har jag trillat på det engelska begreppet ”bog garden”. På svenska är blötbädd eller våtbädd kanske de vanligaste orden – och sådana har jag funderat på förr. Men genom att ha greppat det ord som världens trädgårdsgalnaste folk använder har jag plötsligt fått hundrafalt fler kunskapskällor.

Summan av allt detta läsande blev att en våtbädd inte är svaret. Den är snarare en lösning om man har alltför torrt eller har stora, törstiga träd på tomten.
Det jag är ute efter är något som fångar upp regnvattnet och filtrerar ner det i marken. En regnrabatt, alltså. Men eftersom som sökandet gav en del länkar kan jag lika gärna lägga upp dem.

Engelskspråkiga länktips:
• Royal Horticultural Society bjuder på en informationsspäckad och bildbefriad beskrivning av hur en blötbädd byggs. Det finns också tips om växter – och några passar i norr också.
• I en broschyr från Plantlife ges tips om hur man anlägger en våtbädd. (Obs, detta laddar ner en pdf.)
Engelskspråkiga Wikipedias artikel måste med.
• En wikihow om just bog garden.
• Här lite bog garden TV.
• På Brooklyn Botanic Gardens sajt hittade jag en gammal men intressant artikel om våtbädd.

Svenska länktips:
• I en artikel i Trädgårdsamatörerna skriver Owe Jaktlund långt om våtbäddar.
• Svenska Rhododendronsällskapet ger kortfattade tips.
• En bit ner i denna tråd på alltomtradgard.se ger en Hubert A några praktiska råd som känns stabila.

Växter som kan passa:
• Skunkkalla (Lysichiton americanus)
• Rhododendron canadense
• Rhododendron tometosum
• Rhododendron groenlandicum
• Astilbe
• Hosta (vissa)
• Svärdslilja
• Blomvass
• Kabbeleka
• Skvattram
• Kobrakalla
• Fjärilslilja (Nomocharis)
• Rodgersia
• Pestskråp (ogräs?)
• Strutbräken

Den billiga stenläggningen

Stengång

I somras gjorde jag en liten trädgårdsturné i Skåne. Någonstans, jag tror att det var i Lund, råkade jag på denna innergård och tog en bild. Som jag minns det tog jag bilden för att gården är fasligt vacker – och så är det ju. Men när jag nu gick igenom bilderna från rundturen såg jag också något annat. Jag såg en lösning på ett problem.

Vid entrén och framför huset ligger idag kvadratiska betongplattor med dansk sjösten på. De må vara slitstarka; jag tycker att de är fula. Drömmen är ju att ersätta dem med smågatsten men det är ju alls inte rimligt. Men om jag skulle vända på plattorna och göra som på bilden ovan? Ytan ser mycket mer levande ut. Jag ska rita lite, och räkna på det.

Och njuta lite till av själva innergården.

Mördartips

Poddade Odla med P1 på väg till stugan när de nästan i förbifarten berättade om ett tips om mördarsniglar som de hade fått av en lyssnare. Han hade retat sig på att skatorna åt upp havregrynen som han ville att gråsparvarna skulle ha. Men så fick han ett infall en dag och strösslade havregryn på en mördarsnigel som han hade klippt itu. Och den försvann. Han fortsatte och efter ett tag hade skatorna lärt sig att även levande mördarsniglar var bra mat. Sedan dess har han inte haft några större problem med sniglarna.
Och detta måste jag så klart testa. Först: mata gråsparvar.

Lär av mästarna

I går höll trädgårdsamatörerna sin årliga vårmarknad, i år i stadsträdgården som firar 150 år.
Jag lyckade nästan behärska mig och köpte bara två frösådda exemplar av kinesisk hängsyren (Syringa reflexa) och två tomatplantor.
De stod i avklippta mjölkpaket och det är ju en gammal klassiker. Lite mer imponerad blev jag av säljarens etiketter. Hon hade helt enkelt klippt remsor av tomma margarinburkar och skrivit med spritpenna på baksidan.

20130526-225412.jpg

Terra preta

För ganska länge sedan läste jag en artikel om Amazonas svarta jord, en mycket bördig jord i det inre av det gigantiska deltat. Artikeln förklarade inte själva bördigheten men väl tillkomsten med att indianerna hade ägnat sig åt en form av svedjebruk där de hade täckt över det brinnande träet och fått det att förkolnas istället för att brinna upp.
Idag tog jag en tur till biblioteket och fastnade i en artikel om terra preta i Koloninträdgården. Artikeln gav inga närmare förklaringar till varför jord med nedmyllad träkol blir bördigare, bara att den blir det. Plus tips hur en gör eget kol.
Så jag sökte lite och fann denna hyggligt utförliga artikel om terra preta från nedlagda Växteko. (Eftersom Växteko är nedlagt tog jag mig friheten att ta en säkerhetskopia av pdf:en. Den finner du här.)
Hur som helst, detta är definitivt värt att prova.
Att det ingår att bygga en plåtmila gör liksom inte grejen sämre.