Litterära krokusar

Vit krokus

På Bok- och biblioteksmässan i fjol köpte jag en näve krokuslökar och när jag kom hem hade jag inte en aning om var jag skulle sätta dem. Så jag satte dem där jag skulle se dem direkt när jag kom ut på morgonen: Nedanför trappan.

Och så kom de upp! Bannemig, en fröjd.

Scilla sibirica

Vårstjärnan jag petade ner för två år sedan har kommit upp i slänten framför huset. Bakugnen. En dag, en dag ska jag göra i ordning den.

 

Ull som motstånd

fårull

Eftersom en kollega arbetar med hantverk frågade jag henne om hon kände någon som kunde sälja mig en påse otvättad ull. Jag hade läst att sådan skulle skrämma bort rådjuren. Jodå, hon uppmanade mig att sms:a en person och fråga. Så det gjorde jag och sedan väntade jag. Veckan efter kom kollegan med en säckakärra och på den stod en svart sopsäck. Den hade tydligen stått i deras korridor hela helgen och stunkit.

På något sätt hade jag fått för mig att det skulle räcka med att sätta ullen på pinnar i rabatten men så var det inte. Tulpanerna ska täckas tills gräset, som rådjuren föredrar, har kommit upp. Givetvis fick jag inte loss tummarna i tid så rådjuren hann toppa bladen, men nu ligger ullen där.

fårull

fårull

Nyplanterat: Ett fluffigt rosa moln

Prunus 'Accolade'

Min moster och morbror ger mig alltid en slant på min födelsedag och jag försöker alltid köpa något särskilt för den. I veckan var jag på Blomsterlandet och försökte tröstköpa något. Jag kom hem tomhänt, men jag hade lagt märke till att de sålde Prunus sargentii ‘Accolade’ på hög stam. Och för inte jättemycket pengar. Där var den – mosterpengköpet! Igår for jag dit och med viss möda fick jag in det två och en halv meter höga trädet i bilen.

Nu står det där avenbokshäcken börjar, vid garaget. Kanske kommer jag att ångra placeringen – det finns risk att den skuggar för mycket – men det är hela tiden där jag har tänkt mig ett överdådigt vårblommande körsbärsträd.

Prunus 'Accolade'

Räddningsaktionen

Rabatt

”Å nej, nu gräver han bort de fina vallmoerna!”

Grannen berättade hur hon reagerade när hon såg hur jag satte spaden i den totalt överväxta och åkervindeinvaderade rabatten framför trapphusets gavel. Hon blev lättad när hon såg att jag satte igång med att rädda plantorna.

Vallmorötter

Intrasslade i jättevallmons pålrötter fanns både åkervinda och kvickrot.

Jättevallmo

Många av rötterna gick av under den omilda behandlingen men går det inte så har jag i alla fall provat.

Märklig lök

När jag grävde räddade jag ett gäng lökar som jag tror är poetnarciss. Och så fann jag dessa märkligheter. Inte en blek. Men de finns nu i en kruka med ny, fin planteringsjord.

Spadens år II

Egentligen borde jag renovera hus men genom att slipa och sedan spackla lite på morgnarna kunde jag ju sedan inte göra annat än att vänta på att spacklet skulle torka. Få saker är bättre iväntanpyssel än att gräva. Så jag grävde.

Häckdike

 

Häckdiket mot grannen i norr stod ofärdigt efter att plantskolan sköt upp leveransen av avenboksplantor i höstas. Så jag grävde färdigt det igår. Mot grannen ska jag sätta råspont för att hålla ute gräset de medan plantorna etablerar sig. I botten ska jag lägga två pem-slangar för att slippa gräva igen om fibern ska in till huset den vägen och om jag får för mig att pumpa ut vatten till vägen.

När jag satte häcken mot vägen anlade jag samtidigt en rabatt med tydlig gräns mot gräsmattan. Här har jag liknande planer, men de är inte alls lika färdiga. En idé är att bygga upp en kulle mellan delen närmast huset, där växthuset en dag ska stå, och delen mot vägen där dammen ska ligga. Men det är långt dit och och häcken måste på plats. Jag får forcera tänkandet.

Rönnspirea

Rönnspirean som jag lät leva i fjol har stört mig. Jag tycker inte om den och till slut räckte inte idén om att spara den för att den är en del av husets historia.

Uppgrävd rönnspirea

Precis som med den första var det en kamp att få upp den. När det var klart såg platsen ut som ett bombnedslag. Bokstavligt talat, alltså. Ett ögonblick lekte jag med tanken att erbjuda folk rötterna, men insåg att om någon skulle tacka ja skulle jag få dåligt samvete.