Nällad dårskap

Brännässla

När jag rensade bort ogräs från vad som en gång låg i cypresskugga fann jag fina, frodiga nässelhärvor. Jag kunde inte bara slänga bort dem. Nässelsoppa är gudomligt gott och nässelvatten är raketbränsle i grönsakslandet. Så jag tänkte: Kanske en odlingslåda med brännässlor. Bara en liten en. Kanske.

Så nu bor tuvorna i var sin hink. Kanske blir det en nässellåda. Kanske bara en soppa och sedan i komposten med resten.

(Den virtuella floran om brännässla.)

Flisad monsterkornell

Monsterkornellen låg i en stor hög på gräsmattan och bara var i vägen medan jag funderade på hur jag skulle få den till återvinningscentralen. Min bil har ju inte drag.

Men så pratade jag med grannen – mannen som har alla maskiner – och vips fick jag låna en flismaskin. Otåligt väntade jag till klockan tio på förmiddagen för att inte göra mig till ovän med grannarna innan jag satte igång.

Flis

Från ett håll såg det inte ut att vara så mycket.

Flis

Ur ett annat perspektiv kändes det övermäktigt.

Flis

Det gick. Till slut. Men det tog en hel arbetsdag och idag söndag kan jag knappt röra mig.

Nu har jag en hög flis och tanken är att täcka mellanrummen mellan odlingslådorna med den. Det är bara det att först måste jag gräva bort gräset. Och det var jag inte människa att göra idag.

Räddad idegran

idegransplanta

Så länge jag kan minnas har jag gått med blicken ner i backen. Egentligen handlar det väl om att spana efter spännande smådjur men bieffekten är att jag hittar en massa saker. Som härom dagen, bakom huset, bara några centimeter hög: en självsådd idegran.

Att den överlevde takläggarnas härj är märkligt och att den skulle överleva nästa omgång byggnadsspring är inte troligt. Så nu står den i en kruka bland de andra fynden. En dag ska den stå i lunden – var den än hamnar.

Rörigt promenadfynd

Keramikrör

Frågar man inte får man inget svar.  Ungefär så skulle man ha kunnat trott att jag resonerade men sanningen är att jag inte resonerade alls. Jag fångade tillfället i flykten.

Igår klurade jag återigen på hur jag ska odla humle vid mitt köksland och jag tänkte att det vore inte dumt med ett betongrör att sticka ner humlestören i. Och riktigt fint vore det om röret var av typ brunglaserad keramik. Sedan tänkte jag ”och visst men var f-n får jag tag på ett sådant” och sedan tänkte jag på annat.

Idag på lunchen tog jag min vanliga runda från Inre hamn över Café August och tillbaka. Precis efter restaurangen såg jag det. Ett brunlaserat keramikrör. Liggande en bit in i skogen. Och just då kom ägaren knatande förbi en bit därifrån. Jag frågade hojtande vad han skulle ha för det och han sa att jag kunde ta det.

Jag nästan småsprang tillbaka till jobbet och hämtade bilen som jag som tur var hade tagit just idag och lastade in det runt halvmetern långa röret i baksätet.

Jag är glad som en lärka.

Äppelspaljé på gång

Äppelspaljédike

Nu var det så att jag måste vänta på leveransen från byggvarubutiken innan jag kan fortsätta med häckprojektet. Därför tillät jag mig själv att gräva för den kommande äppelspaljén. Fem kvadratmeter gräsmatta må vara lite men att dubbelgräva fem kvadratmeter är mördande. Två träd ska få plats. Hoppas jag. Trångt blir det, så jag måste hålla mig till B9-rot.

Platsen är inte utan problem. Det är köksträdgårdens lägsta punkt och vatten står ofta kvar länge. Ett äppelträd lär ganska snart dö drunkningsdöden där. För att lösa problemet ska jag göra en upphöjd bädd. Först hade jag någon idé om att återanvända betongplattorna som tidigare lång som en överväxt plattgång genom trädgården men till slut fick jag inse att plattorna knappast skulle ligga kvar på sina platser. Tjälen skulle bända ut dem och det skulle se bedrövligt ut. Det får bli klädselbrädor. Som kommer i samma beställning som häckprojektet. Senare alltså.

plantskola

Trots att jag var så fysiskt utmattad att jag vinglade efter grävningen kunde jag ju inte bara gå in. Det var alldeles för fint väder för det. Så jag grävde upp alla plantor som hade övervintrat i landen. Mullbärsskotten ser misstänkt torra ut, men resten tycks ha klarat sig. Någon vinter att tala om var det ju inte heller.

lökknopp

Plantorna var täckta av ett tjockt täcke löv och när jag krafsade bort det fann jag denna sticka upp ur krukan med skogsklematis som jag fick av vänner i Skåne i somras. Tydligen fick jag med en lök också.

maskrosrot

Som om det inte räckte med arbete passade jag på att rensa ogräs i de land som inte var lövtäckta. I morotslandet fanns en massa maskrosor. För all del lätta att få upp, men de var välväxta.

tulpanmassaker

I fjol var jag förskonad men grannarna lät förstå att det var undantaget som bekräftade regeln. Och i år hann tulpanerna inte mer än kisa mot solen så var rådjuren där och tuggade ner dem. Knopparna är ännu i säkert förvar, men inte länge till. I veckan får det bli motdrag.

Veckans läsning

Engelsk trädgårds-tv, lite Edgar Allan Poe och igelkottshus. Bland annat.

• Genom Facebookgruppen ”KÖKSTRÄDGÅRDEN – Le Potager -The Kitchen Garden” (fasligt långt namn, ändå) hittade jag ett tips från Odlarglädje om att årets säsong av Gardeners’ world började i fredags. Med en plugin i Chrome går det att titta. Och det är ju så bra.

• Och Odlarglädje var också en trevlig bekantskap.

• The Patient Gardener’s Weblog ger en vårrapport som gör mig glad.

• Sara Bäckmo, som driver Skillnadens trädgård, berättar i ett SVT-inslag att hon och fyra andra startar en webb-tv-kanal om odling. Inslaget avslutas i äkta Edgar Allan Poe-anda. (Kanalen har premiär vid trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar 20–23 mars och adressen är www.odlingstv.se.)

• Sussinghurst visar hur en igelkott hittar sitt hus och några klick senare visar det sig att kåken finns att köpa. Jag tänker genast: kan själv. Men någon igelkott har jag inte sett i trädgården än. Alltså vet jag inte om det finns någon efterfrågan.

• Slottsträdgårdsmästaren berättar om lavendel och jag tänker att min idé om att plantera sådana utmed gången på framsidan av kåken mycket väl kan funka.

• Förresten är Slottsträdgårdsmästaren en bra påminnelse om att Google inte är mycket att hålla i handen och att det är bra att ta backup på sin sajt då och då.

• Monika Hulthe på Ekoplantan har översatt en text av Peter Norris som handlar om att maximera skörden på en liten yta. Kanske inte revolutionerande, men väl så intressant.

Mörad

Häckdike

Idag grävde jag sista lilla biten av häckdiket. Grävde och grävde, förresten. Två gamla stubbar stod i vägen. Till slut tröttnade jag och gick loss på dem med motorsåg. Det kostade mig en kedja, men det fick det vara värt. Jag är helt slut.

Nu börjar ett minst lika jävligt arbete: att få dit muren av byggtimmer. Jag fasar.