Släktklättraren

20131103-205120.jpg

Varje allhelgonahelg samlas släkten till gåsamiddag och varje år dekoreras bordet med murgröna som växer på mors hus.
Och varje år – nästan – tar jag med mig rankorna hem i förhoppningen att de ska slå rot. Vid stugan växer några plantor som vintrarna ständigt håller kort. I trädgården står en kruka med tre skott i. Och i ryggsäcken har jag nu med mig ytterligare tre-fyra skott.
Var jag ska plantera dem är dock en öppen fråga. Jag vill ju inte ha dem på huset eftersom jag har sett att de är ganska påträngande på trähus. Och något gammalt träd har jag ju inte. Ingen mur heller.
Men, det får lösa sig.

Fler valnötter

juglans

Min kollega kom med ytterligare två valnötter från sin trädgård. De har nu fått plats i var sin kruka med såjord.
Det är så klart helt orimligt med tre valnötsträd i en trädgård som denna. Men dels vet jag inte om de alls kommer upp, dels ser jag det som valnötsredundans, dels kan jag ju alltid byta bort plantor om alla tre mot förmodan tar sig.
En granne har ett manchuriskt valnötsträd som han har dragit upp från en nöt han tog i Stadsträdgården för kanske åtta år sedan. Jag frågade hur han gjorde då, och han sa att han bara hade stuckit ner nöten i jorden på hösten. Kanske ska jag låta en av de tre krukorna få stå i en av odlingslådorna över vintern.